Svensk möbelkultur. I fyra generationer har här skapats möbler åt bland andra Nationalmuseum, NK och Svenskt Tenn. Borgarnytt träffar Erica Larsson som driver Larsson Korgmakare i Gamla stan.
Bakom en liten port på Skeppsbron leder en brant stentrappa besökare ned i ett källarvalv där allsköns material ligger staplat: rotting, sjögräs, pil och papperssnören. Erica Larsson och taxen Rolf välkomnar in.
– Vi har funnits här sedan 1981, men själva företaget grundades av min farfars far och hans bror redan 1903, säger Erica och flyttar undan en hög med överblivna rottingstumpar.
Hon är fjärde generationen Larsson som för hantverkskunnandet vidare:
– Det har alltid funnits entreprenörer och småföretagare i min familj. När farfar drev verksamheten hade farmor samtidigt en egen köttbutik.
Där Larsson Korgmakare idag har sin verkstad har det tidigare legat både ett kokslager, som bistod fartyg med bränsle, och ett korgmakeri som gjorde korgar åt skeppen.
– När huset renoverades var man tvungen att påla byggnaden eftersom den lutade en hel del. Då upptäckte man en gammal brygga under vårt verkstadsgolv – väldigt spännande. För längese- dan var hamnen en bit högre upp än vad den är idag, berättar Erica.
Vi går ut i verkstaden där två Giò Ponti-stolar får nya rottingskenor. Erica lägger upp en ritning av Larsson Korgmakares egna modell Badhusstolen på ett bord och drar med fingrarna över pappret för att visa markeringarna som bestämmer var rottingen ska böjas.
En av Larsson Korgmakares första kunder i början på 1900- talet var Grand Hotel Saltsjöbaden.
– På 90-talet, när man renoverade hotellet, hittade man en gammal korgstol på vinden och tog med den hit. Då visste man inte att det faktiskt var hos oss den var gjord från början! Min farfar kände igen stolen direkt och mindes hur han som barn suttit med sin pappa och tillverkat stolarna. Det slutade med att vi gjorde en hel uppsättning korgmöbler efter den gamla modellen till hotellets sviter.
– Farfar ritade mycket egna möbler. Jag ser dem ibland på auktionshus och har lyckats buda hem några. De blir ofta rätt dyra, men det är kul att de är så populära!
Det är inte bara Grand Hotel Saltsjöbaden som anlitat Larsson Korgmakare. Även Nordiska Kompaniet och Nationalmuseum kan sälla sig till företagets stora kundkrets. När Nationalmuseum öppnade 2018, efter flera års renovering, fanns det inte en, utan två möbler där som Larsson Korgmakare låg bakom: Matti Klenells rottingfåtölj ”NM&040” och Carina Seth Anderssons rottingfåtölj ”Åkes”. Men företagets allra äldsta kund är Svenskt Tenn. Än idag är den anrika möbelbutiken deras största kund.
– Farfar träffade Josef Frank genom Estrid Ericson precis när han kommit till Sverige. Han började direkt tillverka allt möjligt till butiken: speglar, hyllor, stolar. Idag gör vi alla deras rottingmöbler och har jobbat ihop i 80, 90 år, det är en lång tid, säger Erica och plockar ner verktyg som böjjärn, böjträ och bandkniv från väggen.
Hon börjar värma en bit rotting med en gaslåga och böjer bestämt materialet för att sedan blöta det med en svamp.
– Här ser du ett hack från en machete, säger hon och pekar. Även att skörda materialet är ett hantverk.
Ja, hantverk ligger Erica Larsson varmt om hjärtat. Och historia. Men de två går ju ofta hand i hand. Hon får inte bara utlopp för sitt intresse på jobbet utan är också ordförande i Föreningen Skråhantverkarna och tillhör Stockholms Borgerskaps Klass 3.
– Jag har varit medlem i Stockholms Borgerskap i tre år nu och uppskattar deras engagemang i allt från boenden till aktiviteter. Jag älskar dessutom den spännande historien bakom Borgerskapet. Jag gick främst med för att jag gillar att man lyfter fram entreprenörskap, företagsamhet och hantverk. Det är viktigt. Dessutom är min pappa gammal borgare.
– Jag minns med glädje den fantastiska Borgardagen jag deltog i när jag blev medlem, där jag fick mitt vackra burskapsbrev. Även kvällen på Stadshuset förrförra året var helt underbar. När pandemin lagt sig ser jag fram emot möjligheten att ta del av fler aktiviteter.
Föreningen Skråhantverkarna startades 1983 för att lyfta fram och fokusera på mindre, lite udda yrken. Flera av medlemmarna är också medlemmar i Stockholms Borgerskap.
– Det finns otroligt mycket kunnande i Skråhantverkarna. Vi är ett nätverk, men fokus ligger på att göra reklam för de olika yrkena. Våra medlemmar är bland annat perukmakare, sadelmakare, tapetserare, konstglasmästare, fiolbyggare och konstgjutare, förklarar Erica och fortsätter:
– Egentligen borde gemene man känna panik över att kunnandet kring gamla hantverkstraditioner dör ut. Och det sker inte bara i Sverige, utan över hela världen. Vi behöver tunnbindare, personer som är experter på att bygga och sätta upp gärdesgårdar, reparera gamla statyer och som kan konstbrodera fanor. Jag själv älskar verkligen att vara hantverkare. Kundkontakten och skapandet … Jag skulle aldrig vilja göra något annat.
Korgmakare. Är fjärde generationen som driver Larsson Korgmakare i Gamla stan.
Strömma, Värmdö.
Sedan 2018.