Mina sidor
Foto: David Thunander
Färgstark forskare
Borgaren Maria Eriksdotter är professor och överläkare i geriatrik och har vigt hela sitt arbetsliv åt att förbättra vården för äldre.
Text: Gabriella Kvarnlöf
Lästid: < 1 min läsning
Lästid: < 1 min läsning
Coronavirusets rasande framfart gjorde att den svenska äldrevården lyftes fram i ett nytt ljus. Hur mår de gamla? Och hur fungerar egentligen skyddsnätet runt dem – med allt från hemtjänst till äldreboende och sjukhusvård? En person som har mycket kunskap i frågorna är borgaren och professorn i geriatrik, Maria Eriksdotter.
– Just nu arbetar jag med krisledning på Karolinska institutet och hanterar hur vår forskning och utbildning påverkas av coronaviruset. Jag jobbar även som bakjour på Huddinge sjukhus, där jag ansvarar för de patienter som ligger inne på den geriatriska kliniken, ungefär två tredjedelar är sjuka i covid-19. Att man har haft så svårt att få fram adekvat skyddsutrustning till personal, både på äldreboenden och i hemtjänsten, är både förvånande och sorgligt. Personalen inom äldreomsorgen har inte fått tillräckligt bra förutsättningar att utföra sitt jobb.
Stockholm införde besöksförbud redan i mars, men det borde ha kommit ännu tidigare, säger Maria Eriksdotter, som samtidigt hyllar sjukvårdspersonalens hårda arbete.
– Trots dessa brister gör personalen på många äldreboenden och inom hemtjänsten ett fantastiskt jobb just nu, utifrån de förutsättningar som finns. Jag vill särskilt lyfta fram Borgerskapets äldreboende, där också gruppboendet Rozeliahemmet finns som tar emot demenssjuka. Ledning och personal har arbetat klokt, systematiskt och framgångsrikt för att skydda de boende från smitta.
Just demenssjukdomar är något Maria Eriksdotter är expert på. 1989 tog hon läkar- examen och har sedan dess förvandlat sin fascination för hjärnans utveckling och åldrande till sin specialitet.
– Jag ville bli läkare för att hjälpa människor att må bättre. Efter min examen gjorde jag studier där jag tittade närmare på faktorer som stimulerar de nervceller i hjärnan som man har brist på vid Alzheimers sjukdom. Det fick mig att intressera mig för geriatrik och demenssjukdomar, och blev startskottet på min forskningsbana.
Maria Eriksdotter är chef för sju av KI:s 22 institutioner där det bedrivs forskning inom virus, åldrande, cancer och medicin. Hennes egen forskning kretsar kring behandling och vård av personer med Alzheimers sjukdom.
– Tillsammans med neurokirurger har jag tagit fram en kapsel med celler som frigör en tillväxtfaktor i hjärnan som heter NGF, som alzheimersjuka har brist på. Vi har gjort studier där kapseln opererats in i hjärnan och sedan har jag följt patienten för att se om sjukdomen förändras. Det har hittills visat sig att hälften av patienterna blivit kognitivt bättre.
– Nu letar vi efter nya vägar att föra in cellerna i patienten, utan att behöva operera. Eller om man kan kombinera NGF med andra substanser för att få fram ett bra resultat.
Utöver forskning är Maria Eriksdotter registerhållare för Svenska Demensregistret, där man följer patienter med demenssjukdomar över tid för att lära sig mer om sjukdomen, hur vården fungerar och vilken kvalitet den håller.
– Det hjälper oss att utveckla demensvården på minnesmottagningar, i primärvården, på äldreboenden och i hemsjukvården.
Det finns specialboenden för demenssjuka, som Borgerskapets Rozeliahemmet, vad skiljer dem åt från andra boenden?
– Där finns till exempel utarbetade strategier för att hjälpa personer som är oroliga. Och personalen har speciell utbildning i hur man vårdar och aktiverar de demenssjuka. På demensboenden är de boende ofta lite yngre och mindre kroppsligt sjuka än på vanliga, då behöver de framför allt vård för sin demenssjukdom. Sen kan miljön på demensboenden vara utformade på ett sätt som underlättar för de boende. Man kan exempelvis måla dörren till badrummet i en annan färg för att lättare komma ihåg var det ligger.
Vilka fördelar finns det för äldre som bor tillsammans?
– Dels får man större möjligheter till gemenskap med andra, om man nu vill ta del av det. På Stockholms Borgerskaps seniorboende anordnas aktiviteter och det finns värdinnor som de boende kan vända sig till för att få hjälp och de gör ett fantastiskt jobb. Många av Stockholms Borgerskaps seniorboenden ligger också väldigt vackert, det ska man inte underskatta.
Hur tror du forskningen kring Alzheimers sjukdom ser ut om 50 år?
– Många kommer att kunna bo hemma längre, eftersom vi kommer ha flera olika behandlingar som hjälper till att bromsa sjukdomen. Sannolikt finns det även nya läkemedel som bättre kan behandla beteendeproblematiken som uppkommer vid demenssjukdomar, som ofta är anledningen till att många vårdas på demensboenden. Jag tror även att vi kommer se fler boendeformer för äldre, fler generationsboenden. Jag är stolt över att vara ledamot i Stiftelsen Borgerskapets Enkehus och Gubbhus styrelse. Tack vare det kan jag vara med och påverka utformningen av Stockholms Borgerskaps äldreomsorg och seniorboenden i framtiden.
Maria Eriksdotter
Ålder:
61 år.
Bor:
Bromma.
Bakgrund:
Tog läkarexamen 1989. Professor i geriatrik sedan 2010 på KI.
Gör:
Chef och dekan på KI samt jobbar kliniskt som läkare på Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge sjukhus och bedriver forskning kring demenssjukdomar. Ledamot i Stiftelsen Borgerskapets Enkehus och Gubbhus sedan 2017.
