Mina sidor
Foto: Mattias Ek, Digitala Stadsmuseet, text: Sophie Tisell
Borgarnas egen borg
Stockholm har mycket att tacka Stockholms Borgerskap för – Börshuset i Gamla stan är ett exempel.
– Bygget av Börshuset hör ihop med hur Stockholm kommer till, berättar populärhistorikern Michael Karlsson.
För även om Börshuset i Gamla stan stod klart 1778 sträcker sig historien längre tillbaka än så. Redan på medeltiden fanns önskemål om ett sammanträdesrum för handelsmän att mötas och diskutera affärer i. På den här tiden använde man sig av det gamla rådhuset – Rådstugan – som stod på Stortorget, men byggnaden var trots flera utbyggnader för liten. Dessutom hade den brunnit flera gånger och i andra europeiska städer hade man byggt pampiga börshus, berättar Michael Karlsson och hänvisar till Fredric Bedoires bok ”Börshuset: från rådhus till hemvist för Svenska Akademien”.
Vi hoppar till 1700-talet. Den första halvan av seklet är Stockholms Borgerskaps behov av ett börshus större än någonsin. Men det kom att dröja ytterligare lite tid innan överståthållaren Carl Sparre kom på en finansieringslösning som kunde bekosta bygget. Det gick ut på att skapa börshusobligationer, som alla kunde köpa och på så sätt bli delägare i det nya huset.
– Det var en smart ekonomisk plan. Många ville köpa obligationer och man fick en grundplåt till att börja bygga huset. Borgerskapet tyckte också att det var en utmärkt lösning och köpte själva obligationer. Historien om Börshuset är lång – och det var finansieringsfrågan som var svår att lösa.
Flera arkitekter var inblandade i ritningarna av det nya huset. Kung Adolf Fredrik godkände till slut ett omarbetat förslag av överintendenten Carl Johan Cronstedt, men i slutändan var det arkitekten Erik Palmstedt som ledde projektet och i princip ritade hela byggnaden.
– Cronstedt ritade en byggnad i fransk rokoko, han fångade det som var modernt ute i Europa. Men till slut blev det arkitekten Erik Palmstedt som fick slutföra projektet. Resultatet blev en arkitektur i skiftet mellan rokoko och gustavianskt.
1778 kunde man till slut inviga Stora börssalen med pompa och ståt.
– Mottagandet i Stockholm var väldigt positivt. Folk tyckte att det var en väldigt tjusig byggnad, men som med de allra flesta stora projekt kostade det mycket mer än vad som var tänkt. Det går att jämföra med Slussen-bygget i dag till exempel. Men man insisterade på att Börshuset skulle få kosta – det skulle vara av högsta kvalitet både invändes och utvärtes. Och det blev inga kompromisser. De skickligaste hantverkarna anlitades och materialet var av högsta kvalitet.
I det nya Börshuset gjorde man plats för börshandel i börshallen på bottenvåningen, Stockholms Borgerskap flyttade in på övervåningen. I de pampiga salarna lät Borgerskapet kungahuset hålla stora baler och maskerader – och när Gustav III instiftade Svenska Akademien 1786 föll valet av lokal på Börshuset. Än i dag använder Svenska Akademien festvåningen för högtidssammankomster och det är härifrån man årligen presenterar vem som tilldelas Nobelpriset i litteratur. Nuförtiden rymmer Börshuset Nobelmuseet och Svenska Akademien med Nobelbiblioteket. Men Borgerskapet har fortfarande sammanträdesrum i huset, bland annat håller Borgerskapets överstyrelse De Femtio Äldste sina möten här. När tvåkammarriksdagen tillkom 1865 överläts Börshuset till Stockholms stad, med villkoret att Borgerskapet skulle ha evig besittningsrätt till lokaler i byggnaden.
– Det var ju Borgerskapets byggnad från början, så det är väldigt kul att de fortfarande är kvar i huset, säger Michael Karlsson.
Så vad väntar i Börshuset framöver? Precis som Borgerskapet har Svenska Akademien evig nyttjanderätt. Under 2024 flyttar däremot Nobelmuseet ut och gör i stället plats åt Medeltidsmuseet, som tidigare hållit hus under Norrbro på Helgeandsholmen.
