Stockholms Borgerskap

Verksamhet

Stockholms Borgerskap en opolitisk organisation för entreprenörer och företagsledare, och samlingsnamnet för alla stiftelser, föreningar och bolag knutna till Borgerskapet. Medlemmarna kallas historiskt för borgare. Stockholms Borgerskaps överstyrelse är De Femtio Äldste som formaliserades år 1619.

Börshuset i Gamla Stan. Väggarna pryds av oljemålningar som föreställer Stockholms Borgerskaps tidigare ordförande – från Wilhelm Broman till Jan Fredell. Den nuvarande
ordföranden Johan Piehl tar av sig kavajen och slår sig bekvämt ner i en soffa.

– Börshuset byggdes faktiskt av Stockholms Borgerskap. Först och främst för att bli en handelsplats, längst ner låg en börssal där man handlade i råvaror som trä, kol och koks. Men avsikten var även att kunna hålla stora festligheter åt kungafamiljen. De hade ju väldigt nära hem, säger Piehl med ett leende.

I slutet av 1800-talet skänkte Borgerskapet Börshuset till staden. I gåvobrevet stod att man skulle ha rätt att använda lokalerna. Numera nyttjas huset främst av de 50 äldste – Borgerskapets överstyrelse – som ses här några gånger om året. Johan Piehl har varit
Borgerskapets ordförande i tolv år. Ett helt ideellt uppdrag som tar mycket tid i anspråk.

– Vi har en duktig organisation som sköter det dagliga. Jag är lyckligt lottad som får arbeta med visionsarbetet. Att sätta ut en riktning och därefter börja gå åt det hållet.
Johan Piehls visioner handlar mycket om att länka ihop dåtid med framtid.

– Borgerskapet är en medlemsorganisation med starka historiska rötter. Vi värnar förstås om våra rötter men måste samtidigt anpassa oss till samtiden. Om man tänker sig att Borgerskapet i dag är en fin Hauptbyrå, skulle jag vilja addera ett modernt konstverk att hänga över byrån. Kombinationen kan bli väldigt bra. Att knyta ihop det gamla med det nya och dra nytta av båda.

Vad är det du gillar mest med Stockholms Borgerskap?
– Omtanken om människor – och att vi ser till medlemmarnas hela familjer. Det delas ut studiestipendier till borgares barn och barnbarn. Råkar man illa ut kan man få hjälp av Borgerskapets sociala stiftelser. Sedan har vi förstås våra fina boenden. Man kan helt enkelt få oerhört mycket som medlem i Borgerskapet.

Vad är du skulle vilja förändra?
– Vi delar i dag ut stipendier till unga företagare, bland annat i samarbete med
Handelshögskolans SSE Business Lab. Jag skulle vilja sätta ännu mer fokus på vad vi kan göra för unga entreprenörer. Svenskt välstånd bygger på företagare – och på sikt kan dessa personer bli våra medlemmar. Kan vi hjälpa fler unga företagare att komma igång så gynnar det både samhället och Borgerskapet som organisation.

Du har sagt: ”Fråga inte vad Borgerskapet kan göra för dig utan vad du kan göra för Borgerskapet.” En travesti på Kennedy. Hur menar du?
– Jag skulle gärna se att fler medlemmar anmäler sig för att kanske jobba ideellt i någon av våra styrelser. Inte bara ställa krav på Borgerskapet, utan själva bidra. Det är häftigt att vandra i korridorerna på Högalid och titta på våra donationstavlor, från 1700-talet och framåt. Det är donationerna som gör att vi existerar. Idén med Borgerskapet har alltid varit att ge vidare till nästa generation. Vårt perspektiv är ju evigt.