Stockholms Grosshandelssocietet

Stockholms Grosshandelssocietet formaliserades år 1736. Några år efter grundandet slogs societeten samman med det närstående Skeppsrederierna och verkar sedan dess under namnet Stockholms Grosshandelssocietet och Skeppsrederierna, numera via en förening och en stiftelse.

Uppdraget är att stötta entreprenörskap, handel och historisk sjöfart i Stockholm.

Stipendier
Societeten delar ut resestipendier för utlandsstudier och praktik till nästa generations medlemmar i Stockholms Borgerskap och till studenter och samarbetspartners på Handelshögskolans Business Lab, Sverige-Amerika stiftelsen, Sweden Japan Foundation, Frans Schartaus Handelsinstitut och Norrsken.

Bidrag
Societeten lämnar ut anslag för att stötta den historiska sjöfarten i Stockholm.

Förr i tiden ansvarade borgerskapet för stadens utveckling och dess välfärd som vakthållning, inkvartering och socialpolitiska frågor. Prästerskapet och adeln var inte intresserade av att dela utgifterna med borgarna trots möjligheten till kommunalt inflytande.

Burskapslass 1 var, och är än idag, Grosshandelssocieteten med 12 representanter i Stockholms Borgerskaps överstyrelse, De Femtio Äldste. Grosshandlarna var en grupp förmögna män med goda kunskaper i ekonomi, politik, språk och annat som krävdes för att driva import- och exportaffärer. Grosshandelssocieteten har alltid bestått av grosshandlare och skeppsredare. Förr hade Grosshandelssocieteten egna pensionskassor för grosshandlare och sjökaptener. Deras uppgifter har numera övertagits av Grosshandelssocietetens stiftelse.

Sjöfarten gav inkomster
Sjöfarten var den dominerande delen av utrikeshandeln vilket är anledningen till att Grosshandelssocieteten idag arbetar med att lyfta historisk sjöfart och maritim utbildning. Ett exempel på sjöfartens intäkter och societetens inflytande visade sig år 1765 när grosshandlarna betalade 13 180 daler i skatter medan övriga handelssocieteter tillsammans betalade 12 305 daler. En mäktig Grosshandelssocietet blev än större år 1845 när grosshandlare Abraham Rydberg i sitt testamente avsatt en stor summa pengar för att finansiera bygget av Hotell Rydberg vid Gustav Adolfs torg och inrätta en skola för sjömän i Abraham Rydbergs stiftelse.

Grosshandelssocieteten — dåtidens Handelskammare
Grosshandlarna hade ett viktigt uppdrag som remissinstans i näringspolitiska frågor. Man var Stockholms handlande klass vilket innebar att man var en stor maktfaktor. Societeten  tillfrågades i ekonomiska frågor, och speciellt gällande handel och sjöfart. När Stockholms Handelskammare bildades år 1902 befriades Grosshandelssocieteten från många tunga uppgifter.

Fokus på utbildning för Stockholms välstånd
På 1850-talet ägde en svår handels och penningkris rum i spåren av Krimkrigets krigskonjunktur. Penningkrisen spred sig från USA till London och Hamburg, Sverige hade då stora krediter i Tyskland och drabbades extra hårt. Grosshandlare Frans Schartau ledamot i Riksbanksfullmäktige, bildade en kreditförening som mildrade krisen. Som tack för Schartaus krisinsatser gjordes en insamling. Schartau, tillsammans med medlemmar i Stockholms Fond Börs, beslutade att insamlingen skulle gå till bildandet av en utbildning för handelsmän. Frans Schartaus Handelsinstitut. År 1865 öppnade institutet upp portarna till skolans första 28 elever och Grosshandelssocieteten ansvarade för verksamheten och stöttade den med årliga anslag.

Frans Schartaus Handelsinstitut var inte den enda utbildningsinstitution som Grosshandelssocieteten stöttade. Societeten har under en lång tid verkat för utbildning. Societeten och Handelshögskolan i Stockholm har en historisk koppling och en värdemässig gemenskap. När Handelshögskolan grundades 1909 var Grosshandlarna viktiga donatorer och via rektorn för Frans Schartaus Handelsinstitut förmedlare av kunskap om liknade utbildningar i framförallt Tyskland. Under Handelshögskolan första årtionden fortsatte Grosshandelssocieteten att ge stora bidrag. Samarbetet med Handelshögskolan är intakt och fokus för idag är att ge studenter möjligheter att vidareutbilda sig utomlands och uppmuntra entreprenörskap.

Tommy Adamsson är ordförande i Stockholms Grosshandelssocietet och vice ordförande i De Femtio Äldste. Yrkeslivet har präglats av Polarn o. Pyrets ränder, men även styrelsearbete i AIK Hockey och Sveriges Radio.

Förr i tiden var grosshandlarna med och styrde staden. De byggde Börshuset för att kunna mötas och göra affärer, de var politiskt aktiva och ålagda att se till saltlagret i staden. Försvann saltet, ruttnade maten. De hade också genom Bemedlingskommissionen ansvar för skatten i staden.

– Idag ska vi fortfarande leva upp till vårt uppdrag, säger Tommy Adamsson, även om verkligheten ser annorlunda ut. Och vi gör det genom bidrag och stipendium. Grosshandelssocieteten skänker varje år bidrag till gamla skärgårdsbåtar, otaliga är behoven av renovering, nya segel eller ett förbättrat skrov.

– Jag älskar våra gamla båtar och vi försöker att göra en insats genom bidragen, säger Tommy.

Möte med unga är belöningen Varje vår träffar Tommy närmare 80 studenter som söker stipendium genom Grosshandelssocieteten. Han ser intervjuerna som lön för det ideella arbetet.

– Det är fantastiskt att träffa alla unga, entusiastiska och hårt arbetande studenter. De vill ut i världen och lära sig mer och förhoppningsvis kommer våra stipendiater hem en dag med ny erfarenhet och blir företagande Borgare.

Tommy själv har arbetat länge inom handeln. Hans livsverk är Polarn o. Pyret som han köpte av sin far och kusiner, var vd för i många år men nu har sålt.

– Det är stimulerande och roligt att följa ett företags utveckling. Det gav mig mycket glädje att få vara med om en expansiv period och se Polarn o. Pyret växa internationellt.

Idag har Tommy ett tiotal uppdrag i olika företag och högen med specialtidningar växer. Det gäller att hänga med i de olika branscherna och dess utveckling.

– Det är en gammal yrkessjuka, skrattar Tommy. Just nu lär jag mig det mesta om träningskläder.

Även om Tommy själv inte är en träningsnarkoman tillhör han dem som kan skryta om ett VM-guld. Det var seglingen som gav honom det. Båten kallas för Sexa och året var 1995.

– Jag har seglat mycket i mitt liv, skärgården är oslagbar, tycker jag. Men det finns många platser som tilltalar mig, att bila i Norrland är underbart. Vilka vidder, det kan gå timmar utan att man möter någon. Ett annat landskap som drabbade mig är det på Nya Zeelands sydö. Vi ville aldrig åka därifrån och fick lägga om resan.

Forntid och framtid – förändra och förbättra
Tommys tankar om engagemang och ideellt arbete har gått i arv. Både hans far och farfar var Grosshandlare och fadern satt i styrelsen i Grosshandelssocieteten. Som grosshandlare finns det av tradition också ett ansvar för helheten inom Stockholms Borgerskap. Och som vice ordförande i De Femtio Äldste är Tommy med och formar framtiden inom Borgerskapet.

– Det är viktigt att få med nästa generation. Jag önskar att de också har möjlighet att arbeta ideellt med frågor som intresserar dem. Det tillför mycket i livet att få vara med och förändra och förbättra. Det kan vara bra att förstå forntiden för att kunna forma framtiden.

Kanske är det därför Tommy gärna läser böcker om till exempel Sveriges Riksbanks historia från 1600-talet. En fin kontrast till tidningarna om träningskläder.

Klass 1
Tommy Adamsson, ordföranden

Klass 1
Patrik Salén, vice ordförande

Klass 1
Anders Blix

Klass 1
Jan Bruzelius, Klass 1

Klass 1
Mats Gullström

Klass 1
Peter Kindsjö

Klass 1
Jan Larsén

Klass 1
Johan Piehl

Klass 1
Christer Tegnér

Klass 1
Anna Wallin Krasse

Klass 1
Cecilia Versteegh

Klass 1
Philip V Mecklenburg, Klass 1