Mina sidor
På sin tomt på Värmdö har silversmedsmästaren Jesper Blomquist gjort om bodarna till verkstad. Här restaureras gamla släktklenoder och nya föremål i både guld och silver tar form.
Borgaren Jesper Blomquist är silversmedsmästare och guldsmed, och det undgår nog ingen som bjuds in i hans verkstad att han bokstavligen har många järn i elden. Innanför dörren står pågående corpusarbeten i form av ljusstakar och bägare. I centrum av allt en replik av en medeltida ring, som han fått i uppdrag att reproducera. Även om arbetsbänken är full av verktyg, väggarna prydda av rader med olika typer av smideshammare och tillhörande mothåll, så är det ett högst organiserat kaos som råder.
Silver- och guldföremål har historiskt sett varit maktmedel och statusmarkörer som hört hemma i kyrkor, herresäten och slott – det är också därifrån merparten av dagens silversmeders uppdrag kommer ifrån. Men nu börjar kundkretsen luta mer åt privatpersoner.
– De vanligaste uppdragen kan vara att laga en ljusstake, ändra storlekar eller omarbeta ärvda smycken som kunder vill göra om. Men de roligaste uppdragen är definitivt när kunder kommer in med en egen idé och jag får formge någonting helt nytt.
Jesper Blomquist har alltid gillat att jobba med händerna och utbildade sig tidigt till svetsare. Men under åren som verkstadsmekaniker ledsnade han på smutsen och de långa timmarna, 1984 kom han in på en tvåårig utbildning på Hantverkets folkhögskola i Leksand – efter det föll allt på plats.
När utbildningen var slut sökte han lärlingsplats hos erkände smeden Wolfgang Gessl. Efter två års lärlingstid med avslutande gesällprov – där han även premierades med liten silvermedalj för de båda gesällarbetenas höga kvalitet – kände han sig trygg att dra i gång egen firma. Efter att ha hyrt in sig på Högbergsgatan, levt kollektivliv på Nybrogatan och drivit egen verkstad på Upplandsgatan i Vasastan har han nu efter 24 år inom hantverket äntligen landat – hemma på Värmdö. Där ett antal bodar på tomten gjorts om till verkstad och resvägen nu bara består av några enstaka steg genom de natursköna omgivningarna.
– Man har hela tiden nya idéer som poppar upp i huvudet och har man väl fått för sig något måste man gå ut i verkstaden och testa, se om det blir som man tänkt. Då är det skönt att ha nära hit. Att vrida och vända på saker för att hitta nya lösningar har alltid intresserat mig, säger Jesper Blomquist och vrider av gaslågan vid arbetsbänken.
Silversmide är ett hantverk i ordets rätta bemärkelse, som i dag rymmer flera olika yrkesroller. För att göra en större skål på fot med några infattade stenar kunde det förr i tiden krävas ett helt lag av skickliga yrkesmän – gravörer, fattare, gjutare, ciselörer, grovsmeder och lödare.
– Då var alla väldigt duktiga på just det som var deras yrkesområde, medan du som silversmed i dag måste se till att bemästra alla områden samtidigt. Man kan inte vara proffs på allt, men det är viktigt att vara bred och förstå helhetsbilden. Samtidigt träna för att bibehålla sina färdigheter och hålla sig uppdaterad om nya tekniker och verktyg.
Som i så många andra branscher har coronapandemin fört med sig förändringar även för landets silversmeder, lyckligtvis i en positiv riktning.
– En av det största förändringarna jag sett är att kunderna på sätt och vis fick mer pengar att röra sig med under pandemin, eftersom man inte lade dem på att resa till andra ställen. När man tillbringade mer tid hemmavid fick släktklenoderna i skåpen en större betydelse och allt fler verkade se ett värde i att vårda det man redan har.
När det kommer till hållbarhet är nämligen ädelmetaller oslagbara material. I princip allt går att återanvända och laga.
– Så gott som alla silverföremål, även de som är helt demolerade, går att fixa. Men med ett äldre föremål gäller det ju att bevara den ursprungliga charmen också. Varje repa och märke har en historia och berättar om vad föremålet varit med om, det vill jag helst inte ta bort.
Hur kommer det sig att du blev borgare?
– För några år sedan hade jag en kollega som jag umgicks mycket med, han berättade att han var borgare och jag blev nyfiken på att veta mer. Jag upptäckte snart att det så klart var en rolig grej, men även innebar en större gemenskap av andra hantverkare som har en gemensam vilja att verka för en hållbar verklighet. Det var en grundförutsättning som verkligen lockade och en stor bidragande faktor till att jag också gick med. Sen är det alltid roligt med trevliga event och fester så klart.
